Arkiv för februari, 2018

Attraktiv företagskultur – för kunder och medarbetare

Skrivet av Eva Swede Postad i Företagande, Kompetens och HR, Små och medelstora företag, Teamutveckling

Vem äger fikarasten?

Min mamma berättade att på 1950-talet när hon utbildade sig till sjuksköterska var man tvungen att dricka kaffe och/eller röka för att överhuvudtaget ha en anledning att ta rast. Så vår fikakultur har rötter långt tillbaka och avspeglar organisations kultur.

Själv har jag sett två mönster i fikakulturen.

På den tiden när jag fortfarande var anställd av andra arbetade jag i en organisation där det fanns en sak som, till min förvåning, reglerades ganska hårt – fikarasten. Två bestämda tider per dag, förmiddag och eftermiddag, fikade vi på kontoret. Det var uttalat att alla förväntades vara med på kafferasten. Kakorna i skåpet serverades enbart på fredagar. (Utom om vi hade gäster, då åkte de fram.) Alla andra dagar stod det fullkornsskorpor på bordet och ibland söta skorpor. Väldigt ofta var det någon av oss som gick runt i korridorerna när det var fikadax och sa – Kommer du? Var det någon som av okänd anledning inte var där frågade alltid någon. – Var är nn?

På andra arbetsplatser där jag har arbetat har ingen organiserad fika funnits. (Även om många ofta har hamnat i köket vid samma tidpunkter varje dag.)
Spontanfika uppstår. Man går och tar en kopp kaffe när man vill. För att få en paus, för att hålla sig pigg, för att röra lite på sig, av slentrian… skälen är många. Kanske för att kaffet är gott. Eller för att man vill fika och snacka lite med några på arbetsplatsen. Det finns kaffeautomater att samlas runt, kanske ett kök. Man kan sitta någonstans i lokalen. Möjligheterna är skapade.

Är er fikatrast en god kulturbärare? 

Fikarasten är en daglig och vardaglig kulturbärare.

I det första exemplet kommer många till fikarasten. Tanken var god. Här värnar vi en god arbetsmiljö, alla ska ta sina  fikarast, koppla av och mötas. Kunna prata om viktiga saker eller om ditt och datt. Alla ska bjudas in och ingen ska vara utanför. Frågan är hur det blir för den som känner sig utanför eller inte gillar samtalsklimatet. Blir det överhuvudtaget en bra återhämtning. Hur är det för den som är högkänslig? Kanske behöver jag en stund för mig själv på dagen.

Det andra exemplet bygger på eget ansvar för att ta sin fikarast och koppla av en stund. Hur blir det då om jag glömmer bort mig själv och mitt behov av att ta rast. Om några alltid sitter själva och inte fikar med andra för att de inte känner sig inbjudna och det inte finns någon naturlig samlingspunkt?

Fikakulturen är en liten, men ganska tydlig, del av kulturen. Frågan är inte främst hur vi gör på fikat, utan hur vi värnar vår gemensamma arbetsmiljö och individuella behov och förutsättningar. Fikakulturen speglar ganska tydligt företagets kultur.

Vi behöver en kontinuerligt föra en dialog på arbetsplatsen om hur vi tillsammans medverkar till en bra företagskultur och håller dialogen levande. Det vi pratar om på jobbet pratar vi även om utanför jobbet. Vi är en del av varumärket. 

Hållbar och levande företagskultur – avgörande för framtidens lönsamhet

Kulturen påverkar även externt. När jag som kund kommer i kontakt med ett företag känner jag medvetet eller omedvetet av kulturen, stämningen. Företagets kultur påverkar dess trovärdighet och affärer bygger på tillit. Som kund vill jag ha ett trevligt och relevant bemötande och kunna tro att leverantören arbetar långsiktigt.

Så hur vill du bidra till att bygga ditt företags kultur? Det äv viktigt att vi tillsammans talar om hur vi bygger attraktiva och hållbara arbetsplatser. 

Måste erkänna att jag inte dricker kaffe – men gärna tar fikarast… kanske är det därför jag driver företag och en egen kultur. I den ingår att ”fika” med andra – ibland.

Eva

PS. Om ni är intresserade av veta mer om metoder för att attrahera medarbetare och kunder med en utvecklad företagskultur och bra dialoger är ni välkomna till Johan & Nyströms kafferosteri den 13:e mars där jag håller en workshop den 13:e mars 2018 inom ramen för Växtkraft Huddinge. Dessutom får ni prova attraktivt kaffe! Workshopen är kostnadsfri men har ett begränsat antal platser. Välkomna att läsa mer och anmäla er via länken nedan.

Dialoger, fika och företagskultur – Avgörande för framtida lönsamhet

Drömmar växer med kärlek och uppmärksamhet

Skrivet av Eva Swede Postad i Coaching och Mental träning, Företagande, Kultur, Små och medelstora företag

Alla Hjärtans dag. Jag vill berätta om företagarhjärtat!

Vi den här tiden för nästan 11 år sen satt jag och skissade på namnet och loggan till företaget jag skulle starta.

Resultatet ser ni här och är följd av att jag ville visa på en del av mig själv och . Från att ha varit statligt anställd blev jag företagare. Det var ett stort steg på många sätt. Att försörja mig själv genom uppdrag, våga tro på min kompetens och börja sälja var okänd mark.

Mina upplevelser både som medarbetare och sedan som chef i organisationer som genomgick stora förändringar fick mig att inse att det var dags att följa min längtan och dela min kompetens med andra. Under många år hade jag längtat efter att ”starta eget” och kunde inte motstå längre.

När jag väl följde min längtan kände jag att jag behövde uppbåda allt mitt mod, ge min längtan och ge min idé uppmärksamhet och måna om den. Jag behövde även välja att lyssna på rätt personer. Många fina själar har hejat på!

Den vanligaste frågan från andra under alla år har varit: – Hur går det? Jag vet inte riktigt vad jag ska svara. Vill den som frågar veta vilken omsättning och lönsamhet företaget har eller om jag kan förverkliga drömmar och idéer, vision och värdegrund?

Att driva företag är för mig lika mycket en existentiell fråga som en ekonomisk fråga. Naturligtvis behövs en lönsamhet i grunden, men det är för många entreprenörer egentligen ett medel för att kunna förverkliga och vidareutveckla idéer, utvidga gränser. Entreprenörskapet är ofta så mycket mer än en försörjning.

Jag tror att frågan kommer upp för att många människor är nyfikna på att driva företag men saknar verktyg för att testa sitt mod och sina idéer.

Hur gick det då med företagsnamnet och loggan?

Jo, jag vill själv vara fri och stark och utveckla Fria individer och Starka team. Så namnet blev Fri och Stark, med undertexten – Förenar Hjärta och Hjärna. Symbolen är Hjärtgubben där hjärta och hjärna förenas. Min mission är att sprida Glädjefylld Vilja som är andra aspekter på hjärta och hjärna. Lite för flummig och naivt för en del men jag vet vad det står för och det stärker mig.

Min hjärtgubbe är även en symbol för mitt företagarhjärta som får mig att jobba både när det ”går bra” och när det ”går dåligt”. Hjärtgubben® är en symbol för att mina drömmar har fått näring, kärlek och uppmärksamhet. Bra mycket roligare än ”Eva Swede AB”. Jag vet nu att uppskatta värdet av symboler.

Idag hjälper jag bland annat mina kunder att ta hand om sina drömmar, ge dem uppmärksamhet och pröva dem!
Hör av dig så får du veta mer. Eva

PS, Om du är nyfiken på coaching kan du läsa mer på Fri och Starks hemsida. LÄNK 

– Vi vill följa vår längtan!

Skrivet av Eva Swede Postad i Coaching och Mental träning, Kompetens och HR, Nätverk

– Jag säger ja till allt som är kul, säger en av mina vänner.

– I år ska jag ska resa en gång i månaden, säger en annan.

– Jag lyssnar på mig själv nu, säger en tredje.

Eva, en vanlig vardag i tunnelbanan.

Jag fortsätter skriva på temat – Längtan. Under den senaste tiden har jag haft längre samtal med flera av mina vänner. Många av oss har följt varandra länge genom livet.

Vilka kloka vänner jag har! Smarta, intelligenta, kärleksfulla och med unika kompetenser och insikter. Vi agerar utifrån det som stämmer överens med vårt eget inre, vår längtan. Vilken kraft det finns i erfarenhet och  reflektion.

När vi gör det som är bra för oss själva växer vi och är bättre människor både för oss själva och för andra. Jag ser medvetenhet, jag ser personer med glädje, som är starka och trygga i att göra sina egna val.

Många av mina vänner står liksom jag själv i mitten av livet med stora möjligheter, och privilegiet att göra det vi själva vill, och vi är otåliga. Vi älskar våra barn, men de är vuxna nu och vi har andra relationer till dem än den primärt omhändertagande.

Det öppnar möjligheter och frigör tid. Vi har erfarenheter som gör oss trygga inifrån. Det är angeläget för oss att ta hand om oss själva och våra relationer, inte minst till våra vänner. Det är viktigt för oss att göra det som är meningsfullt – i jobbet och på fritiden.

Flera av oss har upplevt sjukdomar själva eller eller i vår närhet. Vi inser att vi vill leva när vi kan, just nu, när vi vet att vi har möjligheten. Vi vill göra och uppleva saker som vi väljer själva och som skapar mening – gärna för andra och tillsammans med varandra. Nu är det dags, vi väntar inte, det är vår tid nu!

I mitt förra inlägg skrev jag ett citat.

–  En del vet vad de inte vill, en del påstår sig veta vad folk vill och en del vad folk borde vilja. När ska vi lära oss vad vi själva vill?

Det tar tid att veta vad vi vill och vad som ger glädje. Det växlar under livet. Men – vilken kraft det finns inom oss.
Låt oss unna varandra glädje i livet!

Önskar Eva