Poster taggade ‘Fria Individer’

ViljeUtveckling

Skrivet av Eva Swede Postad i Coaching och Mental träning, Kompetens och HR, Utbildning och Föreläsningar, ViljeUtveckling

ViljeUtveckling

Varför ViljeUtveckling?

Större delen av mitt liv har jag varit intresserad av människans potential och varje individs unika kompetens.

Hur utvecklar du din inre kompass?

Jag har sökt efter ett språk där vi kan kommunicera om och med vårt inre, och ”det som inte går att ta på”. De senaste femton åren har jag framförallt studerat kommunikation, vår vilja, samt mental och känslomässig träning, då jag har haft en stark längtan att förstå och fördjupa mig i dessa frågor. Att vi alla påverkas av att vara en del av en större helhet har gjort att jag även intresserat mig för vad som händer när det sker förändringar i vår omvärld. Hur det påverkar oss, vilka strategier vi använder och vilka vi behöver.

Det speciella verktyg som jag hittade var Psykosyntesen, som kallas en Psykologi med själ som utvecklast av professor Roberto Assagioli. Framförallt var det viljans betydelse för våra val som jag fastnade för och möjligheten till Glädjefylld vilja, en syntes mellan kärlek och vilja.

Efter att noggrant ha studerat vår vilja, skrivit en uppsats om viljan och utvecklat verktyget ViljeUtveckling som jag arbetar med sedan flera år blir jag allt mer övertygad om att vår förmåga att förstå och använda vår vilja på rätt sätt har ett stort inflytande på oss. Det ger oss möjligheter att styra vårt inre och yttre ledarskap. Utan att det behöver ske på bekostnad av andra.

Nu knyter jag samman mina erfarenheter och kunskaper inom viljan med mina kunskaper inom HR, verksamhetsutveckling och entreprenörskap. Jag är övertygad om att vi behöver träna på att stå stadigt i vårt inre ledarskap för att kunna verka i våra professioner som medarbetare, chefer, företagsledare, politiker, ideella ledare etc.

Därför erbjuder jag ViljeUtveckling både till företag, team och privatpersoner genom öppna och företagsanpassade kurser. ViljeCoaching kompletterar detta och anpassas efter individens behov. ViljeUtveckling har drivits som ett eget företag sen 2009 men ingår from 2013 i Fri och Stark AB.

Är du intresserad Av att veta mer?
Du kan läsa om viljans 7 egenskaper i den här bloggen.
Du kan även läsa mer på Fri och Starks websida om att nå inre ledarskap och professionella mål genom att utveckla viljan.

 

Viljans egenskaper (6), Initiativförmåga – Mod – Dristighet

Skrivet av Eva Swede Postad i Coaching och Mental träning, ViljeUtveckling

Initiativförmåga – Mod – Dristighet

ViljeUtveckling– Vad är trygghet för dig?

Spontant så tänker många på ekonomisk trygghet, vilket är en sorts trygghet eftersom det ger möjlighet att uppnå grundläggande behov som mat och boende.

Mod kan vara första dan du får själv till skolan

Genom att träna på att vara modig utvecklar jag mitt inre ledarskap som ger mig en typ av trygghet som skapar resurserser som jag kan bygga på hela livet. Att börja med att oftare ta initiativ till ett nytt sätt, att ändra sina vanor är en god väg att nå mod.Bakgrunden till viljans sjätte egenskaper är:
– Total, bestående trygghet finns inte. Att sträva efter total trygghet är slöseri med energi eftersom det inte går att uppnå.
– Risker är ett incitament till mod. Det betyder inte att man ska ta obetänksamma risker, vara dumdristig. Det är modigt att ta risker när det har ett genomtänkt syfte och inte är ett självändamål.

Initiativ innebär att vilja göra något nytt, ovanlig eller oväntat. Det kan vara något ganska enkelt som att förändra något i ditt vanliga livsmönster, t.ex. röra mer på dig.

Mod är gå ett steg längre, att våga gå utanför sin komfortzon och göra något nytt utan att känna sig säker på vad resultatet ska bli.
Vad krävs för att du ska gå utanför din komfortzon och använda ditt mod? I vilka situationer gör du det och i vilka situationer avstår du?

Vill du ánvända ditt mod för att ta ett nytt steg och skapa någon form av förändring?

 

Viljans egenskaper (5) Ihärdighet – Uthållighet – Tålamod

Skrivet av Eva Swede Postad i Coaching och Mental träning, ViljeUtveckling

Ihärdighet – uthållighet – tålamod

ViljeUtveckling
Hur är det med uthålligheten? Klagar du, blir uppgiven och ger upp efter en motgång?

 

En egenskap som viljan har är tålamod och uthållighet, en del av viljan som hjälper dig att återuppta och fortsätta med en uppgift trots att du inte får omedelbar utdelning på din ansträngning. För att vara uthållig och ha tålamod hjälper det om du har målet tydligt för sig, att du ser meningen med det du gör.

Fortsätter du uthålligt att jobba mot ditt mål trots att du inte kan styra alla faktorer?

Ihärdighet hjälper dig att fortsätta arbeta med en idé trots upprepade misslyckanden. Håller du på med en tung arbetsuppgift kan du antingen ge upp eller vila för att återuppta den vid ett senare tillfälle. Om du ihärdigt jobbar på lite då och då blir uppgiften till slut klar.

En annan typ av ihärdighet är att fortsätta arbeta med en uppgift som man tror på trots att medgångarna dröjer. T.ex. inom forskningen där man fortsätter söka lösningarna på ett problem trots att det inte alltid är medgångar i arbetet.

Uthållighet får oss att genomföra saker utan att klaga och bli uppgivna – en villighet att acceptera ofrånkomligt ”lidande”. T.ex. bonden som fortsätter jobba på sin åker trots vädrets skiftningar år efter år. Eller företagaren som fortsätter tro på och utvecklar sin affärsidé trots att konjunkturen växlar.

Viljans egenskaper (4) Beslutsamhet – Beslutsförmåga – Handlingsberedskap

Skrivet av Eva Swede Postad i Coaching och Mental träning, ViljeUtveckling

Beslutsamhet – beslutsförmåga – handlingsberedskap

ViljeUtvecklingNär vi tar beslut gör vi det på olika sätt. Hur gör du?
– Är så ivrig att ta beslut att jag blir impulsiv och hoppar över att väga olika möjliga alternativ mot varandra.
– Har en väl utvecklad magkänsla som jag följer, vilket leder till bra beslut.
– Har svårt att ta beslut eftersom jag inte kan välja vilket alternativ som är bäst.

När du stannar upp för att välja står du still. Hur vill du fördela din tid och energi? Före och efter ditt val.

Till viljans egenskaper hör att göra olika val, att ta beslut. När vi står inför överväganden mellan olika alternativ behöver vi komma till någon form av beslut. Att inte själv välja väg och i stället överlämna beslutet till andra är även det ett beslut. Det är ett val som kan vara bra men även kan leda till något mycket sämre än att aktivt välja själv. Att överlämna till en auktoritet eller ”slumpen” att göra valet.Vad är ett bra beslut för dig? Ett beslut som senare visar sig vara ”rätt” beslut eller ett beslut som du kan stå för oberoende av vad facit med tiden visar?

Att ta ett beslut är en form av avslut som leder till att du kan lägga energin på annat än att väga alternativ fram och tillbaka. Att inte komma till beslut eller dra ut på beslut leder till stor åtgång av energi. För snabba beslut utan överväganden eller handlingsberedskap kan leda till beslut med onödiga konekvenser där mycket energi i stället går åt efter beslutet. Därför är det bra att fundera på hur du vill ta beslut i olika situationer.Till att börja med behöver du kartlägga hur din beslutsprocess ser ut i olika situationer och vilken handlingsberedskap du har. Skulle du behöva träna på någon del? Övervägande, magkänsla eller beslutsförmåga? Eller kanske något annat?

Träna i små steg på de delar i beslutsprocessen som du valt ut som dina utvecklingsområden och var snäll mot dig själv. Acceptera om det visar sig att du inte alltid tar ”rätt” beslut. I vissa situationer passar det bättre med snabba val och i vissa situationer behöver vi väga olika alternativ noggrant.

 

Viljans egenskaper (1), Energi – dynamisk kraft – intensitet

Skrivet av Eva Swede Postad i Coaching och Mental träning, ViljeUtveckling

ViljeUtvecklingEnergi – dynamisk kraft – intensitet
Viljans energi är den mest påtagliga egenskapen hos den starka viljan. Den behöver regleras så att den används rätt.
Stark energi och dynamisk kraft skapar en intensitet som behövs när man vi ska genomföra något snabbt och med full kraft. Viljans energi är ofta väldigt fysisk påtaglig även när den enbart används som en mental kraft.

Mycket energi krävs för handboll ute på en lerig plan

Ett exempel på när det är nödvändigt att använda energin i viljan är i en nödsituation när man använda sin energi och handla med full kraft, t.ex. för att komma ut snabbt ur en byggnad vid en brand och få med sig alla andra. Ett annat exempel är vid beslutsfattande eller när vi utövar en idrott, eller annan fysisk ansträngning då vi behöver ha tillgång till vår dynamiska kraft och intensitet.

Stark energi kan även begränsa mig när jag använder den med syfte att genomdriva något enbart för egen vinnings skull eller har en maktposition som gör att jag kan genomdriva det jag vill. Jag kan upplevas som hotfull, förtryckande eller dominerande.Gentemot små barn har jag t.ex. en maktposition att förvalta eftersom jag där har en möjlighet att genomdriva saker med kraft utan att ta hänsyn till dem.Det är missbrukad stark vilja som har gett viljan ett dåligt rykte. Den starka viljan är ett maktmedel vars intensitet vi behöver lära oss använda och styra.

Att hitta och bekräfta att vi har energi är nödvändig för att kunna genomföra det vi vill.I nästa blogg kommer jag att beskriva viljans förmåga till behärskning, kontroll och disciplin.

Vad är vilja för dig?

Skrivet av Eva Swede Postad i Artikel, Coaching och Mental träning, Kompetens och HR, ViljeUtveckling

Här följer den tredje gästbloggen på Entrepreneur Sthlm 121114

Vad är vilja för dig?

Tror du att det enbart är den starka Viktorianska viljan där man går över lik för att nå egen vinning? Då kan jag berätta att det är mycket mer.

Efter att noggrant ha studerat vår vilja, skrivit en uppsats om viljan och arbetat med inre och yttre ledarskap med verktyget ViljeUtveckling sedan flera år blir jag allt mer övertygad om att vår förmåga att förstå och använda vår vilja på rätt sätt har ett stort inflytande på oss. Det ger oss även möjligheter att styra våra egna liv utan att det sker på bekostnad av andra.

Syftet med min uppsats var att klargöra viljans grundläggande begrepp och visa möjliga processer för att utveckla ledarskap, teamarbete och företagande med hjälp av viljan. Målet var att visa vad glädjefylld vilja är, varför vi behöver vår vilja och hur vi kan utveckla vårt inre ledarskap.

Större delen av mitt liv har jag varit intresserad av människans potential och var och ens unika kompetens. Min professionella erfarenhet ryms inom både privat och offentlig sektor, samt ideell verksamhet och mina funderingar har ofta kretsat runt informellt och formellt ledarskap samt auktoritet i olika former eftersom jag sett verksamheter från olika perspektiv som medarbetare, chef, företagsledare och konsult.

Jag har sökt efter ett språk där vi kan kommunicera om och med vårt inre, ”det som inte går att ta på”. De senaste femton åren har jag framförallt studerat kommunikation, vår vilja samt mental och känslomässig träning, då jag har haft en stark längtan att förstå och fördjupa mig i dessa frågor. Att vi alla påverkas av att vara en del av en större helhet har gjort att jag även intresserat mig för vad som händer när det sker förändringar i vår omvärld. Hur det påverkar oss och vilka strategier vi behöver.

ViljeCoaching och kurser i ViljeUtveckling har drivits i ett separat företag. Nu kommer jag knyta samman mina erfarenheter och kunskaper inom detta område med mina kunskaper inom HR, verksamhetsutveckling, strategier och entreprenörskap. Efter att ha drivit två företag under ett antal år kommer mitt företag ViljeUtveckling att ingå i Fri och Stark AB. De två verksamheterna kommer skapa en syntes och en större helhet.

Jag är övertygad om att vi behöver träna på att stå stadigt i vårt inre ledarskap för att kunna verka i våra professioner som medarbetare, chefer, företagsledare, politiker, ideella ledare etc. Därför kommer min blogg framöver att handla mycket om hur vi jobbar med viljan och vilket inflytande det har på oss och vår omgivning i olika situationer.

Länk till Entreprener Sthlm

Är du mest företagare eller entreprenör?

Skrivet av Eva Swede Postad i Artikel, Företagande, Kompetens och HR

Här följer min andra blogg som Gästbloggare på Entrepreneur Sthlm.

Är du mest företagare eller entreprenör?
Det är värt att fundera på. Det avgör hur du närmar dig kunden och hur du matchar dina egna kompetenser med ditt företags affärsidé.

Definition:
Företagaren – Har en ”kokbok” med beprövade affärsidéer, sina recept. Ett uttänkt koncept som hon skaffar rätt ingredienser/resurser för att följa. Driver företaget och förvaltar sina recept/idéer och kan tydligt definiera vad hon säljer.
Entreprenören – Ser en uppgift som kan lösas, på ett nytt sätt eller inom ett nytt område. Kombinerar sin kreativa sida med sin erfarenhet. Tar tillvara tillgängliga resurser och utvecklar, skapar nya recept. Situationsanpassar och skräddarsyr lösningar/produkter.

Båda delarna behövs för att driva företag. Bra recept/idéer behöver du förvalta för att skapa värde med beprövad kvalitet för dina kunder. Standardiserade processer frigör dessutom tid där du inte behöver ”uppfinna hjulet” för varje tjänst. Å andra sidan behöver du även utveckla nya idéer för att möta förändringar och nya behov hos kunden.

Några exempel:
– Du har en restaurang och har en mix som består av en standardmeny för att dina kunder ska känna igen sig och vad din restaurang står för och en ”Dagens rätt” för att skapa variation och få den grupp av kunder som vill ha omväxling att komma tillbaka. Du bygger din affärsidé på ett beprövat koncept samtidigt som du ser vad kunden efterfrågar och skapar nya recept som du, om de faller väl ut, kan förvalta när de är utprovade.
– Du är inom tjänstesektorn och förvaltar en affärsidé som består av väl beprövade metoder och arbetssätt. Du får nya kunder via dina referenser på det beprövade konceptet. Om du ser ett uppdrag där du bidrar ska bidra till att utveckla en verksamhet med många osäkra omvärldsfaktorer och förändring inom verksamheten krävs det att du utgår från den sida där du är mest entreprenör och bidrar genom att du har förmåga att driva processer där förutsättningarna inte alltid är kända i förväg.

Båda dessa delar skapar, i rätt mix, just din affärsidé, lönsamheten i ditt företag. Fundera på var du befinner dig och var du vill befinna dig. Räcker din egen kompetens eller behöver du komplettera den eller kanske anpassa affärsidé? I vilka delar du behöver ett team av kompletterande kompetenser. Kanske ett tillfälle att skapa fruktsamma samarbeten med andra?

Länk till Entrepreneur Sockholm

Här även som pdf
Blogg nr 2 Entrepreneur Stockholm

Klart det vore jättebra om alla blev akademiker…?

Skrivet av Eva Swede Postad i Artikel, Kompetens och HR

”- Klart det vore jättebra om alla blev akademiker, men verkligheten är ju inte sådan” säger Jan Björklund enligt en artikel i DN 120917.

– Varför vore det jättebra? Björklund ger intryck av att alla borde vara akademiker.
Är inte det en övertro på teoretisk utbildning som lösning på alla våra kompetensbehov i samhället och en brist på förståelse för vad kompetens innebär? Mäts kompetens i högst antal högskolepoäng?
Tänk dig att Björklund säger: – Det vore ju jättebra om alla blev hantverkare, men verkligheten är ju inte sån. Ändras perspektivet?

Ordet kompetens är idag för många ett otydligt begrepp. Jag skulle vilja att Jan Björklund definierar ordet kompetens och vad det innebär för honom.
För mig innebär kompetens att vi för en definierad tjänst/arbetsuppgift söker rätt kombination av:

  1. Nivå på formell utbildning, till största del teoretisk kunskap inom ett specifikt område.
  2. Erfarenhet och kunskap. Praktiska och teoretiska kunskaper som vi har förvärvat genom andra utbildningar, praktik och/eller erfarenheter.
  3. Individuell kompetens, våra färdigheter, intressen och förhållningssätt för att kunna utföra arbetet. (Verbal, fokuserad, ledaregenskaper etc.)
  4. Utvecklingsvilja.
  5. Praktiska förutsättningar, t.ex. kunna resa i jobbet.

Det finns ett stort antal jobb och de kräver olika kompetenser.
Varje människa har en rad unika förutsättningar, arv och miljö som formar vår kompetens och gör att vi kan bidra med olika saker i samhället.
Det vore väl bättre om vi talade om hur vi ska utveckla olika typer av kompetenser för att möta behovet inom bristyrken nu och i framtiden än att tycka att det vore jättebra att alla blev akademiker. Var sig man passar för det eller ej? Jag skulle inte passa som t.ex. hantverkare trots att jag har akademiska studier bakom mig…

Så, jag hoppas att de korta programmen på gymnasiet är en ärlig vilja att alla ska få en möjlighet att utveckla kompetens utifrån sina egna förutsättningar här och nu, men är också rädd att vissa nödvändiga baskunskaper för ska falla bort som framförallt att läsa, skriva, räkna och grundläggande samhällskunskap i vid bemärkelse. Det är en del av basen för inlärningsprocesser och att kunna utveckla kompetens inom ett område. Jag önskar mig en utbildningsminister som vill utveckla och se värdet av kompetens i dess helhet för att utveckla Sverige, varav akademisk utbildning utgör en byggsten.

Artikel DN Björklund 120917

Det viktiga mötet! (Mentorskap artikel 3/3)

Skrivet av Eva Swede Postad i Artikel, Kompetens och HR, Mentorskap

Det första mötet när en adept söker upp en mentor är ett av de viktigaste mötena – Det viktiga mötet. Förena ditt hjärta med din hjärna och känn efter om ni kan ha en framtida relation i balans med varandra! Det är vid detta första möte ni ska känna in varandra och avgöra om ni kan ha ett ömsesidigt utbyte i framtiden. Det bygger på att ni känner en balans och ett förtroende mellan er.

Är ni båda är redo för denna relation? Om ni är väl förberedda finns goda möjligheter för att Mentorskapet ska leda till framgång för båda. Fast på olika sätt.

Adepten har en möjlighet att öka sin kompetens inom olika sakområden, och framförallt att öka sin förståelse för olika processer och få en möjlighet att bolla olika tankar med en erfaren person. Det ger en stor möjlighet till stöd i den personliga och professionella utvecklingen.

Mentorn får möjlighet att dela med sig av sin erfarenhet och ge stöd i adeptens utvecklingsprocess. Mentorn stödjer utvecklingen av adeptens olika perspektiv och får därmed även ett utvidgat eget perspektiv.

Det här några saker ni bör ni fundera på inför ert första möte:

Adepten

  • Är jag redo att ansvara för min egen utveckling? Är det i detta skede jag behöver en mentor?
  • Vad har jag behov av att utveckla? Inom vilket område behöver jag en mentor?
  • Känner jag ett förtroende för mentorn? Vill jag berätta om mina (affärs)idéer och tankar?
  • Hur mycket energi är jag villig att lägga ner på min egen utveckling och ev. uppgifter mellan mötena?
  • Kan och vill jag ta emot även tuff återkoppling?

Mentorn

  • Vad har jag att erbjuda? Vilka områden har jag aktuella kunskaper inom?
  • Kan jag förvalta ett förtroende? Är jag beredd att ge även obekväm återkoppling?
  • Behärskar jag ett coachande mentorskap och hur mycket engagemang är jag beredd att lägga ner?
  • Vilka är mina motiv? Är jag beredd att dela med mig av min erfarenhet och mitt kontaktnät?
  • Känner jag glädje över att vara mentor?

Båda parterna

  • Vad är mitt mål med vårt samarbete? Hur mycket tid är jag beredd att lägga ner?
  • Är jag beredd att lyssna?
  • Vilka eventuella hinder känner jag i vårt samarbete?
  • Vilka möjligheter ser jag?
  • Kan vi ha en ömsesidigt givande relation?

Hur går det coachande Mentorskapet till i praktiken och hur ser processen ut?

Om ni har frågor eller synpunkter på mentorskap tycker jag att det är jättekul om ni kontaktar mig!

Ömsesidig överenskommelse. Vad bör mentorn och adepten vara överens om?

När ni bestämt er för att samarbeta ska ni ha en överskommelse.

Skriv ner en överenskommelse där ni kommer överens om era gemensamma mål och formerna för ert samarbete och stäm med jämna mellanrum av ert arbete mot den listan.

Kom överens om följande:

  • Ömsesidiga förväntningar hos mentorn och adepten avseende mentorskap.
  • Definiera utvecklingsbehov och gemensamma mål.
  • Självpåtagen sekretess/tystnadslöfte, hur der den ut?
  • Hur ofta ni ska träffas och var?
  • Om mentorn som har mentorskapet som en profession: Vad kostar det och hur ser övriga villkor ut?
  • Vad händer formellt om ert samarbete inte fungerar?

Sen är det bara att gå in i er ömsesidiga utbyte.

Artikel skriven av Eva Swede för driftig.nu publicerad i maj 2010 första gången

Vilken olika typer av mentorskap finns det? (Mentorskap artikel 2/3)

Skrivet av Eva Swede Postad i Artikel, Kompetens och HR, Mentorskap

Jag tittade på alla duktiga idrottare under vinter-OS. Hur hittar de sin motivation att träna dag ut och dag?
– Du bär på dina egna svar, skrev jag förra gången. De gör även de, och många har tagit stöd av mentorer, mentala tränare respektive coacher för att hitta sin egen bästa väg och sin motivation till att hitta och nå realiserbara mål. Vilka förväntningar har de haft på sina stödpersoner?

Troligen samma som ni, det vill säga, väldigt olika förväntningar och behov.

Hur hittar du dina?
Vilket är ditt syfte, varför vill du ha en mentor? undrar jag.
– Fundera en stund på ditt syfte och dina mål. Vad vill du ha ut av en mentor?

Det de flesta har det gemensamma syftet att de vill utvecklas på ett eller annat sätt, och ha stöd i sin utveckling, både i processen och i hur man finner svar på frågeställningar inom olika delar av arbetet. Har du kortsiktiga och långsiktiga mål? Kanske behöver du hjälp med att formulera dem. Den som söker en mentor vet ofta ungefär vad de vill göra, men inte alltid hur de ska genomföra det.

Mentorn är ofta en erfaren person med kunskaper inom det område adepten vill utveckla hos sig själv. En bra förutsättning är att mentorn är processinriktad, en bra lyssnare och ger ett ”utifrånperspektiv”, är en guide som visar på möjliga vägar i positiv anda. Mentorn behöver hitta en balansgång mellan strukturerat arbete och att följa adeptens behov just nu, och vara lyhörd.

Några adepter söker en förebild, någon de känner till sen tidigare. Andra tycker att det är skönt med en person som känns ”neutral” som de inte träffar på i arbetslivet eller i privatlivet.

Gå vidare och lyft perspektivet till entreprenören i dig:
– Vilket är entreprenörens syfte, förväntningar och behov på att ha en mentor?

Min erfarenhet säger mig att du som entreprenör ofta är ganska ensam i ditt jobb. Du har säkert ett nätverk men kan ha ett behov att pröva din inre kompass med stöd av någon du kan lita på. Det gäller att hitta balansen mellan nätverkande och öppenhet, och att skydda och utveckla sin affärsidé. Hur ser de ömsesidiga förväntningarna ut i detta avseende? Alla relationer bygger på ett ömsesidigt förtroende för att utvecklas.

Kom ihåg att fråga mentorn om vilka förväntningar han eller hon har.

– Hur ser den ömsesidiga överenskommelsen ut i praktiken?

Här följer olika typer av mentorskap där man kan ha olika förväntningar.

  • Av en professionell mentor med dokumenterad erfarenhet som du sluter ett avtal med och betalar ersättning till kan du förvänta dig att du och din process står i centrum och att era möten är effektiva och till för att ge dig energi och stödja din utveckling. Mentorn förväntas vara tränad att följa dig och din process och ge dig uppgifter som anpassas till din takt och efter dina behov. Processen är oftast formaliserad och man arbetar med tydliga mål på kort och lång sikt samt vägar för att nå dem.
  • I ett mentorskap som är formaliserar inom ett ”program” sär mentorn och adepten matchas är det också adeptens agenda som står i centrum. Men även mentorn behöver känna att hon eller han har ett utbyte av mötena eftersom mentorn lägger ner mycket ideell tid. Mentorskapet pågår inom ramarna för ett program med gemensamma möten med andra mentorspar med nätverkande och avstämningar av processerna. Adepten blir matchad med en mentor och sluter en överenskommelse om ramarna för samarbetet.
  • Om du som adept hittar en mentor via din arbetsplats eller via privatlivet utanför ett organiserat mentorsprogram är det vanligt att ni då möts under former som vanligtvis inte är så reglerade som i de två övre exemplen. Det kan fungera utmärkt om man är överens om syftet och ramarna för era möten.
  • Adepten kan helt enkelt också se en person som sin informella mentor och lära sig mycket av en ”bra människa” som jag skrev om i min förra artikel. Det kan ofta ta lite längre tid i den individuella processen när man inte har avtalade mål och tillfällen när man träffas. Men det är ju inte bråttom alltid.

Lycka till!

(Skriven av Eva Swede, publicerad första gången i driftig.nu i april 2010)