Tid för deckare
Jag har just kommit hem från min semester och som vanligt läst deckare. Att läsa deckare är speciellt för mig. De tar mig in i en helt ny värld där jag släpper allt annat – på gott och ont.
En vän till min son sa till mig i somras när jag satt och läste en bok och alla andra pratade runt omkring mig.
– Jag beundrar dig som kan koncentrera dig på att läsa med så många omkring dig.
Det beror på att jag längtar efter att läsa deckare. Jag är motiverad och det får mig att glömma allt annat omkring mig. Jag har svårt att släppa en bra deckare.
Så är det. Semester för mig är deckare. Det är sträckläsning som gäller. Jag läser och skriver så mycket i mitt arbete att jag behöver annan läsning för att koppla av när jag är ledig. Inför min ledighet planerar jag för vilka böcker jag ska läsa och ser till att de får plats i packningen (min egen eller andras) om de inte går att köpa på plats. (Ja, jag överväger att köpa en läsplatta men tycker om boken. Skön att vila ögonen på något annat än en skärm.)
Jag tror att deckare speglar min personlighet. En kombination av gåtan/brottet och min nyfikenhet på samhällsandan och människans psyke. Tycker om att se människor möta utmaningar och lösa en uppgift, komma fram till lösningar. Vad får människor att utför vissa handlingar – eller låta bli? Inte konstigt att jag arbetar med personlig utveckling.
Läsvärda deckare innehåller även bra personporträtt som väcker min nyfikenhet. Då kan man ju tro att jag även uppskattar romaner, biografier och memoarer, vilket jag gör, men inte prioriterar. Människorna i dem liknar ofta dem jag möter i min profession som coach och utbildare som bär på historier som är minst lika spännande som en bok. Deckare ger mig olika typer av människor och gåtor som ska lösas, allt-i-ett, men ber mig inte om den motprestation som jag har i min vardag.
Varför skrev jag då att läsandet är på gott och ont? – Jo, när jag läser en bra bok har jag svårt att släppa den. Jag får inte mycket annat gjort men å andra sidan så ger den mig stor avkoppling. Deckare reducerar min stress – om jag läser dem när jag har tid.
Därför läser jag nästan bara deckare när jag är på semester eller när jag kan ta mig ledigt så pass länge att jag hinner läsa färdigt boken. Ibland vet jag att jag behöver ett andrum och tid att slappna av i vardagen. Då skapar jag tid för att läsa en deckare, försvinner från världen. Sen är jag tillbaka.
Vad är då svaret på varför jag kan koncentrera mig när jag läser deckare? Jo jag följer min längtan, bra deckare lockar mig. En bra crime-bok fångar mig.
– Vilken typ av böcker speglar din personlighet?
Undrar Eva
PS, Det ska vara bra deckare. Jag fortsätter inte att läsa det jag inte uppskattar. Min tid är för dyrbar. Däremot tittar jag på en och annan lättsmält serie på TV eller Netflix…
